Småskalig fiskeodling.
Projekt syftar till att ta vattenbruket ett steg närmare brukare och ”ge dessa ett ben till att stå på” i sin verksamhet genom att presentera teknik och utrustning för en småskalig marin fiskodlingsverksamhet. Målet är att rekommendera tekniker som bedöms vara möjliga att nyttja både ur miljömässig hänsyn (små eller inga utsläpp av näringsämnen) och ekonomiska aspekter (låga kostnader för inköp av utrustning och löpande kostnader inom rimliga gränser). I projektrapporten kommer olika tekniker som används världen över att beskrivas, för och nack-delar med olika system samt erfarenheter av studieresor, workshops och kontakter med brukare främst i nordiska länder. Under projektet kommer även någon del i en utvald lovande teknik att testas praktiskt i ett s.k. case. Ansvarig för ovan del är Anette Ungfors.
Dessutom kommer vi att jobba för att bemöta envisa myter om vattenbruket med saklig information som lyfter fram vattenbruk i ett positivare ljus, och jämför denna näring med t ex jordbruket.
KLICKA för att se 25 frågor och svar om myter och sanningar kring vattenbruk
Två workshops planeras inom projektet där fiskenäringen och entreprenörer i fiskbranschen bjuds in att diskutera marknadsstimulerande åtgärder.
I styrgruppen ingår Anette Ungfors, Maria Kvarnbäck, Erland Lundqvist och Rune Nielsen från Samförvaltningen samt Susanne Lindegarth från Vattenbrukscentrum Väst vid Göteborgs universitet, som är vetenskaplig dialogpartner och stödjer verksamheten i projektet.
Underlag från slutkonferens Fjällbacka 140829
Dokument Slutredovisning
- Småskalig marin fiskodling och levandelagring
- Rapport ekonomisk beräkningsmodell
- Ekonomisk beräkningsmodell Regnbåge
- Ekonomisk beräkningsmodell Torsk
Småskalig ostronproduktion
Metodik för insamling av ostronyngel – ett samarbetsprojekt mellan Samförvaltningen Norra Bohuslän och Vattenbrukscentrum Väst
Det europeiska platta ostronet, Ostrea edulis, är en högkvalitativ, näringsriktig produkt med unika gastronomiska kvaliteter och högt marknadsvärde. I övriga Europa har denna ostronart drabbats hårt av en dödlig parasitsjukdom, vilket har gjort att tillgången på platta ostron i länder såsom Spanien, Frankrike och Holland drastiskt har minskat. Denna parasitsjukdom finns inte i ännu i Sverige vilket gör att vårt område har en unik position jämfört med övriga Europa. Men, de vilda bestånden och därmed också fisket på vilda ostron är begränsat vilket innebär att om ostronproduktionen skall expandera krävs utveckling av ostronodling med tekniker för att ta fram ostronyngel som kan vidareodlas i havet.
Det finns flera argument för att vidareutveckla ostronodlingsindustrin i Bohuslän:
• Ostronnäringens produktionsmässiga och marknadsmässiga möjligheter.
• De positiva miljöaspekterna av att odla filtrerande musselarter
• Ökat intresse för maritim upplevelse- och måltidsturism – upplevelser kopplat till ostron ger en möjlighet till diversifiering av fisket och vattenbruket
En förutsättning för produktion och odling av ostron är att säkerställa tillgången på yngel. Insamling av ostronyngel i naturen är ett komplement till ostronyngelproduktion i kläckerier eller bassänger. Med yngelsamling kan odlaren/brukaren själv ansvara för att säkerställa tillgången på yngel för vidare odling eller skötsel.
Syftet med projektet är att prova ut och utvärdera metodik för insamling av ostronyngel i naturen som ett komplement till ostronyngelproduktion i kläckerier. Framförallt behöver kunskapen om vilka lokaler som lämpar sig för att samla ostronyngel öka, samt kännedom om tidsfönstret när utrustningen skall sättas. Kunskapsutbyte och delaktighet från både näringen - fiskare/odlare/markägare - och forskningen är en av hörnstenarna i projektet.
Med yngelsamling kan ett alternativt, småskaligt system för ostronodling utvecklas, där odlaren/brukaren själv ansvarar för att säkerställa tillgången på yngel för vidare odling eller skötsel.
Ett övergripande syfte med projektet är att säkerställa en långsiktig, kustnära fiske och vattenbruksnäring. En livskraftigt småskalig näring bygger på ett flexibelt företagande som verkar utifrån ett ansvarstagande av den biologiska resursen och ger möjligheter till kringverksamheter såsom att erbjuda maritima upplevelser och måltidsturism.
Projektet drivs av Samförvaltningen Norra Bohuslän via Strömstads kommun, i partnerskap med forskare vid Göteborgs Universitet/Vattenbrukscentrum Väst. vattenbruket med saklig information som lyfter fram vattenbruk i ett positivare ljus, och jämför denna näring med t ex jordbruket. Ansvarig för denna del är Maria Kvarnbäck.
Två workshops planeras inom projektet där fiskenäringen och entreprenörer i fiskbranschen bjuds in att diskutera marknadsstimulerande åtgärder.
I styrgruppen ingår Anette Ungfors, Maria Kvarnbäck, Erland Lundqvist och Rune Nielsen från Samförvaltningen samt Susanne Lindegarth från Vattenbrukscentrum Väst vid Göteborgs universitet, som är vetenskaplig dialogpartner och stödjer verksamheten i projektet.
Projektbeskrivning
PDF lägesrapport Småskalig ostronsproduktion
OSTRONSEMINARIUM 20140328
- INTRO Ostronseminarium
- Presentation C.Gigas Åsa Strand
- Presentation yngelsamling - low
- Presentation Ostron Koster Mats Lindegarth
- Metodik för insamling av ostronyngel
Områdesskydd och Redskapsutveckling
Samförvaltning Norra Bohuslän arbetar under 2013 i nära samverkan med Hav- o Vattenmyndigheten med att skapa ett förstärkt områdesskydd för Koster- Väderöfjorden.
Bakgrund för detta arbete är att vidarutveckla de avtal och ambitioner som togs fram i samband med Koster- Väderöfjordsuppgörelsen. Utgångspunkten är att ett förstärkt områdesskydd gynnar både yrkesfisket och den hållbar miljö.
Förutom Hav o Vattenmyndigheten och Samförvaltning Norra Bohuslän finns också Kustbevakningen och företag som tar fram selektiva fiskeredskap med i detta arbete.
Kostertrålen
RÄKTRÅLNING SOM ÄR SKONSAMT MOT DJUR- OCH VÄXTLIVET I FJORDEN
Mindre bifångster i kostertrålen
Dagens räkfiskare använder sig av skonsammare trålar innanförtrålgränsen. l trålen finns ett aluminiumgaller (rist) som fångar uppfisk och andra större djur och leder ut dem via en flyktöppningovanför gallret. Räkorna, som är små, silas igenom risten ochfångas i trålen. På så sätt skyddas hotade arter som hajar ochrockor vilka tidigare fastnade i trålarna. Fångsten blir också lättareatt sortera, vilket underlättar för fiskaren. Även trålbordens storlek är betydligt mindre än tidigare.
Det finns detaljerade beskrivningar av hur en kostertrål får se ut.
Här är några av reglerna
- Trålbordet får väga max 350 kg och ytan vara max 2,7m2.
- Trålen ska dras som singeltrål från fartyget.
- Trålen ska ha artsorterande rist.
- Storleken på maskerna i nätet får inte vara mindre än 35 mm.
- Formen och storleken på trålens öppning är begränsad.
- Själva risten får inte understiga 1,5 m, spaltavståndet får vara max 19 mm och anfallsvinkeln får inte överstiga 50 grader från horisontalplanet.